Friday 7 December 2007

Mera mat!

Inspirerad av Kokos senaste kommentar tänkte jag beskriva mitt senaste experiment.
Mat är relevant, jag kanske borde blogga om mitt senaste snabbmatsrecept: en korv Pirkka-morotspuré, en tetra tomatkross (eller ännu hellre salsasås, eller varför inte nån färdig tomatröra), en burk kidneybönor, vatten och kryddor. Bl.a. spiskummin&chilisås. Koka upp, puttra en stund, och imponera på din omgivning :-p

Ditt senaste snabbmatsrecept låter ganska mycket som mitt senaste, med undantag för morotspuréen (men det är ju faktiskt en idé, om den funkar bra som tillägg i allehanda röror så borde man kanske hamstra på sig litet av den nu när det torde finnas tillgång).

Min senaste röra var ett försök att återskapa en tunisisk rätt, Oija, men blev litet tvärtom.
Jag var inspirerad av Wotkins' lammkorv, som till kryddningen en liten smula påminner om Merguez
Den tunisiska tomatröran Oija serveras nämligen ofta med just Merguez.

Det mest specialla med Ojja, åtminstone för mig som inte precis är en så avancerad kock, är att den serveras med ett (eller fler) förlorade ägg i. Alternativt äggröra-liknande surpriser gömda under all tomat.

Förlagan är alltså en tomatröra, som nog är kryddad men inte speciellt stark, trots ett stänk harissa och en hel del vitlök. Den tunisiska Merguezen är däremot ganska stark. Så min tanke var att kompensera den svaga finska korven med litet eldigare röra...

Eftersom mitt minne av Ojja var av en ganska fruktig röra, men jag hatar att skära grönsaker, började jag med att slänga en påse frusen hackad lök i en stor gryta tillsammans med en hel del olja. Och några halverade vitlöksklyftor.
Under tiden fräste jag korven i små bitar i en stekpanna. Och försökte mig på att ge den litet mer sting genom att strö litet spiskummin och grön tabasco över den. Efter att ha smakat på resultatet konstaterade jag att den fortfarandde var allt annat än stark...

När löken var så där lagom mjuk hällde jag på en burk Pirkka tomat-chili sås (den enda av de billiga Pirkka såserna som i mitt tycke är verkligt användbar) och en burk krossade tomater. Spädde på med litet vatten.
Sedan en hel tesked Harissa ur min lilla burk. Sedan i med den stekta korven.
Och allting blir ju bättre med litet mild, grön Tabasco. Och så råkade jag snubbla över en mini-burk som jag hällt olivolja och torkade vitlöksflingor i (för sambons pizza-njutning) - i med den också!

Det blev med andra ord en verklig dunder sås/stuvning. Som var direkt svår att äta som sådan. Däremot helt möjlig, om en fortfarande en utmaning för vänner av mjäk-mat som jag, med förlorade ägg i.

Äggen, ja. Vad jag gjorde var att flytta över en mindre mängd röra (motsvarande två portioner eller så) i en mindre kastrull och sedan knäcka äggen i det. Jag kan berätta att nästa gång skall jag vara mer tålmodig än nu och låta all vita stelna helt. Sambon däremot gillade det med "lättförlorade" ägg. Något i Ojja-röran måste fungera som ättika eller nåt, för äggen hölls väldigt intakta under hela kokningen. Har man bråttom kanske man borde söndra äggen och röra om litet, så det blir mera "äggröra kokt i lag" över det hela.
Jag antar att om man vill servera det riktigt vackert borde man separare vitorna från gulorna, eller använda ett par extra gulor som man vackert placerar ovanpå till sist. Men inte alls nödvändigt - det är riktigt roligt att hitta gulan under all tomaten.

Wednesday 5 December 2007

Ursäkter, ursäkter

Jo, jag vet, jag har inte plitat ner något här sedan förra månaden. Och har knappast ens haft några idéer som inte blivit av. Märkligt. Måste vara de atmosfäriska förhållandena (=inget solljus), pre-jul oföretagsamheten, kaamos-depressionen.

Men idag lyckades jag i alla fall, inspirerad av en diskussion på TableTalk, komma mig för att skriva en lång och pladdrig post om kaffe på min engelska blog.

Alltid något.
Intressant nog märker jag att min förra riktiga post på den bloggen också handlade om mat (däremellan rymdes en kort-kort med länk till den här söta videon). Kanske min första blog för flera år sedan på My Opera, som var uttalat mat-fokuserad kanske var mer träffande för vad jag tenderar att fundera på än jag själv ens anade?