Wednesday 2 December 2009

Spricker jag om jag ser solen?

Det är så jag börjar undra. De senaste veckorna verkar det som om min annars väldigt opålitliga dygnsrytm skulle ha låst sig. Vid att absolut inte kunna vara vaken/aktiv medan solen är uppe.

Opraktiskt som fan, och det blir inte precis bättre av att jag försöker motarbeta det. Senaste "natt" är väldigt illustrerande:
Är väldigt, väääldigt sömnig (men inte trött!) nångång vid 7-8 tiden på kvällen. Struntar i det, för det är ju för tidigt. Går istället på promenad.
Är inte det minsta sömnig (däremot nog trött) men försöker gå och lägga mig litet före två.
Ligger och vrider mig till ungefär halv fyra. Stiger upp, tittar på litet tv-skräp, läser litet forum m.m.
Nytt försök sådär 5.30.
Halvsomnar, vaknar, halvsomnar, vaknar, äter litet choklad, halvsomnar, vaknar.
Ungefär 8-8.30 märker jag att det börjar ljusna. Somnar. Drömmer intressanta saker.
Vaknar tio över två. Har sovit så djupt att hela min högra sida, och isynnerhet mitt öra och ansikte, värker. Vågar inte se mig i en spegel. Värken tar sådär 90 minuter att avklinga.  

Och så har det varit de senast 2-3 veckorna. De exakta tiderna kan variera, och hur länge jag sover dåligt och vaknar stup i ett kan variera (idag var det väldigt kort, bara en tre timmar). Det som däremot inte verkar variera är att mellan ungefär 9 och 13-14 så sover jag extremt tungt. 

Vad är det just den tiden på dygnet? Varför faller jag i djup sömn just då? (det har t.o.m. hänt att jag varit vaken så sent som vid tio-tiden, druckit morgonkaffe och allt, och ändå sedan fallit i denna djupa sömn som varat till ungefär två.

Naturligtvis har jag provat de flesta av mina vanliga knep. De hjälper bara ytterst marginellt (typ perioden av dålig sömn blir litet kortare och perioden av djup sömn något lättare och infaller en smula tidigare). Har försökt det mesta när det gäller att fiddla med när jag tar mina mediciner, små dosjusteringar, klarljuslampa, koffeinintag (nej, vänta nu - jag har INTE experimenterat med kaffe efter klockan fyra på eftermiddagen, kanske jag borde göra det?)

Det enda som hittills brutit mönstret så att jag somnat "på riktigt" i någotsånär vettig tid (dvs före sju på morgonen) har varit att ta en uppiggande Duact på eftermiddagen - och det kan lika väl ha varit en slump. Men kanske värt att testa igen - det tråkiga är ju bara att också om det skulle fungera så är pseudoefedrin absolut inget som går att använda mer än 2-3 dagar i sträck. Men om det skulle visa sig vara pålitligt så skulle det i alla fall ge mig en eller två nätter per vecka med hyfsad sömn; vilket i dagens läge framstår som helt underbart. 

Kanske det helt enkelt är så att december är en månad när jag inte är menad att vara vaken under den korta fysiska dagen? Kanske jag är ett troll? Kan man månne plastikoperera en svans åt sig? 

4 comments:

Koko said...

Hej trollet:-) Det är ju inte som om det skulle vara så överdrivet med sol här såhär års, så lite synd att sova de några få timmarna...

Vad händer om du går och lägger dig "på riktigt" sju-åtta, när du är trött? Jag menar, har du testat? Så upp&ner som din dygnsrytm är så borde det väl inte spela nån roll också om du skulle vakna tre-fyra på morgonen. Kanske det skulle bryta cirkeln iaf?

Tona Aspsusa said...

Visst. Det kan funka bra att somna tidigt på kvällen (gör dock att jag inte just ser min man), typ mellan sex och nio. Med litet tur så sover jag så länge som till 3-4 på morgonen, tyvärr så är det mer vanligt att jag vaknar kring midnatt.

Problemet är bara att det inte verkar bryta någon cirkel alls - snarare har det tidigare (före de här senaste helt hopplösa veckorna) varit så att just detta väldigt lätt har lett till en sovperiod sådär kring 10-14. :-(((
(Visserligen inte så här obehagligt tung som nu på sista tiden.)

Det är som om mitt behov av sömn och min förmåga att somna/sova inte alls skulle vara i takt med varandra.

Koko said...

Hejsan, du tycks ha smittat mig... Men om jag lägger mig somnar jag troligen, det är bara det att jag inte har lagt mig än - tio i fyra (gäsp).

Jobbigt det där. Vad om du skulle stiga upp så fort det ljusnar och gå ut? (Vi kunde gå på brekkare t.ex. :-) Jag menar, om det där "äkta dagsljuset" skulle vara effektivare än lampa?

Jag bara försöker slänga ut idéer.

Tona Aspsusa said...

Tio år senare. Klarljuslampa hjälper helt klart under vintermånaderna. Livsförändrande medicin (agomelatin) också.

Men fortfarande, senast idag, så är sömn mellan 9-10 och 13-14 väldigt lockande om jag vaknat för tidigt eller sovit för litet. Och den sömnen är sedan tung.

Märkligt. Agomelatinet lyckas nog rucka min dygnsrytm så problemen inte mera är mer än övergående, beroende av stress, ovanor, ljusförhållanden etc. Men den biologiska klockans egenheter med att vissa perioder är gynnsamma för tung sömn eller omöjligt att somna (midnatt-2) håller tydligen i sig.